Vad säger man efter näst sista stoppet i WRC ”Central European Rally” mer än att guldstriden fortsatt gäller både i Märkes och Förar-VM. Detta sedan Sebastien Ogier återigen gjorde ett misstag när han skulle försöka nå ikapp rallyledaren Ott Tänak som bara var 1,5 sekunder bort. Men 580 meter in på SS17 tog det slut för Ogier som dundrade in med vänsterbak i några träd nära vägen och så definitivt stopp mot en elstolpe. Med detta hoppade Thierry Neuville upp till tredje plats och är nu 25 poäng före Tänak som i princip behöver full pott i finalen borta i Japan för att kunna ta sin andra VM-titel. Inte ens detta räcker, det krävs även att Neuville tar mindre än fem poäng och som Tänak konstaterade inför möjligheten att snuva belgaren på VM-titeln.

Foto: Henrik Åkeson

– Inte så lockande när det handlar om vän och teamkompis…

Neuville var lite nedstämd efter att ha missat möjligheten att säkra titeln redan i helgen, där avåkningen i lördags satte stopp.  

– Vi ville ta hem det hela idag men så blev det inte och nu ser vi framemot Japan! 

Tvåa och den som lite räddade ansiktet hos Toyota blev Elfyn Evans som hade sju sekunder upp till seger men gengäld betygande halvminuten till Neuville. Söndagens man blev Takamoto Katsuta som vann både  Super Sunday och power stage. Fyra i rallyt visade att pausen i Chile var exakt det som krävdes för att få tillbaka honom på banan inför hans viktiga hemmatävling om en månad. Bäst av M-Sport-duon blev Gregoire Munster efter att Adrien Fourmaux haft en tuff helg. Femma är ändå ännu ett litet, litet lyft i hans formkurva men frågan är om det räcker för en fortsättning 2025?

*

Senast Nikolay Gryazin fick kliva högst upp på pallen var i Kroatien där det blev seger i WRC2.

Nu upprepades detta, dessutom med lite av utklassning då tvåan Filip Mares var 2.23,9 efter med sin Skoda. Trea slutade Mikolaj Marczyk som hela helgen hade en tuff fajt med landsmannen från Polen Kajetan Kajetanowicz. 9,7 sekunder skilde efter de 18 sträckorna.

Oliver Solberg körde utan möjlighet att få fler poäng i WRC2 men slutade tvåa efter Gryazin i klassen ”RC2” efter nio sträcksegrar. Bara 16,5 sekunder skilde mellan Olivers Skoda och ryssens Citroën. Jonas Andersson i Gus Greensmiths Skoda kunde glädja sig åt en stabil helg vilket gav en sjunde plats inför Rally Japan. Här har duon lovat att göra allt som står i deras makt för att hjälpa Solberg och då hindra Sami Pajari från att bli bättre än tvåa.

Han fick ingen riktigt bra uppladdning inför detta då han rullade sin Toyota på söndagens första sträcka. Om firma ”Grönsmed§Andersson”  lyckas hamnar WRC-2-titeln i Värmland isåfall första gången sedan 2017 när Pontus Tidemand gjorde samma bedrift.

 Nog fick Yohan Rossel uppleva Karma efter sitt lite fula tilltag i Chile när han tillskansade sig bättre tid än vad han borde. I ”CER” krävdes seger för att WRC2-guldet skulle hamna hos honom och Citroën men så blev det inte. Två avåkningar med avslagna hjul innebar att Rossel slipper måla ”Paw Patrol” på hjälmen som han lovat sina barn om han blev världsmästare (Paw Patrol är datoranimerade hundar som hjälper alla i nöd). 

*

Är inte imponerad av hur ADAC Opel e-Rally cup sköter sin resultattjänst. Har suttit och väntat in resultat från dagen sista sträcka som skulle haft starttid klockan 15.00. Fortfarande klockan 17.30 verkar ingen start ha skett så nu ger jag upp och konstaterbar att så här långt, efter fem sträckor verkar Hannah Jakobsson/ Mikael Kjellgren sluta som elva av de 14 som startade.

En svagt uppåtgående kurva vad gäller sträcktiderna är ändå positivt för Hannah vilket även ger en andra plats i klassen ”Ladies” där bara Emma Chalvin med ett helt år i e-Corsan var snabbare. Hoppas att Hannah fick blodad tand, för jag tror att detta är en bättre väg att gå än att direkt möta motståndet i Junior-WRC.

* 

I skuggan av WRC i Tyskland, Tjeckien och Österrike fortgick det vanliga här hemma och Pierre Skytt berättar mer. ”Jari Totalsegrade. Hannah Jakobsson Distriktsmästare på distans, i Opelkostym

På lördagen fick vi uppgörelsen i DM för Södermanland / Västmanland i Taxinge MKs Mälarturf sprinten. Den gick som brukligt på den fina vägen runt gräsmatteodlingarna i Taxinge och lockade 74 startande ekipage. Snabbast av alla efter två genomkörningar denna dag blev en Östgöte, Jari Saarinen från MSK Kvarnvingarna på majestätiskt vis rattade in Hyundaien med Elina Svensson vid kartbladet dryga 7 sekunder före Nils Jensen från Haninge MK som hade Kjell Andersson vid sin sida i Citroen C3 R5. David Dannewall med Fanny Jacobsson från Värmdö MK blev trea i sin Mitsubishi.

Totala DM vinnaren i den klassen blev Hannah Jakobsson Kolsva MS som varit flitig deltagare under årets totala 7 deltävlingar. Men Hannah som åker El-Opel i helgen i Tyskland och kunde ta hem titeln Distriktsmästare på distans.

Bland de trimmade tvåhjulsdrivna vagnarna kom den flitiga DM-åkaren Andreas Rosén med Olle Engström från SMK Vingåker in som vinnare.

Både denna final samt totala DM i sin BMW Compact. Bara 0,2 sekunder bakom Rosén kom Eskilstuna MKs Antti Johannesson med Nina Puolakanaho i Volvo 940 in som tvåa. Trea här kom Eskilstunas Robert Eriksson med sin arbetskamrat Astrid Thurn som bisittare i Renault Clio R3. Robert som låg isolerad DM-trea inför finalen kände ändå att det var kul att visa upp sig och få värdefull tid bakom ratten innan Eskilstunas Sprintfinal nästkommande lördag.

Hos B-förarna kom Kevin Möller Norrköpings MK med Christoffer Bäck in som segrare i Volvo 940 efter ett starkt framträdande. David Pettersson Aasarum med Isa Kolmbäck till höger blev snabbaste ekipage i GrF och VOC klassen.

I Ungdomsklassen blev Leo Johansson snabbast från Haninge MK med Rickard Johansson vid sin sida. Tvåa Eskilstuna MKs Simon och Jonas Lindfors i Volvo 940. Simon som efter en fin körning kom poänglika med Dante Johansson från Katrineholm i totala DM, men eftersom Simon startade i finalen vägde det tyngre och Simon kan härmed titulera sig Distriktsmästare i Ungdomsklassen 2024. Simons pappa tillika Eskilstuna MKs ordförande Jonas Lindfors var stolt som få över Simon och hans utveckling inom både rally och folkrace. Totallista från DM inväntas från förbundet.

I Nyköping körde man Lövdansen med tre sträckor gånger två. Mycket fina vägar även här. Tävlingen fungerade som final i Finess Onotade Serie samt 7-klubbars serien. Eskilstuna MKs Pontus Florin med Filip Ekvall vid hans sida har kört vassare än dom flesta under säsongen men fick idag ge sig mot Martin Jakobsson Kolsva MS. Pontus såg till att hålla tempot uppe, men med marginal på dryga 17 sekunder fick han ge sig mot Kolsva MS Martin Jakobsson som hade Jill Eson Brådhe med sig i högerstolen i sin Fiesta R5 som var snäppet vassare på flera sträckor.

– Skulle nog säga att vi åkte halv-safe igår eftersom vi visste att det räckte att komma i mål. Till andra vändan åkte vi på lite hårdare även om vi åkte på samma däck som vi kört hela säsongen, så nu är dom så gott som slut, meddelar Pontus som blev klar 7-klubbarsvinnare 2024.

Sören Svensson med Nils-Göran Nilsson MK Ran slutade trea i sin Mitsubishi. Hos getingboet den trimmade tvåhjulsdrivna klassen kom Richard Åndberg SMK Nyköping med Niklas Solenö in som vinnare i sin fina Toyota Yaris. Katrineholms Rasmus Pettersson med Erik Hult i Volvo 940 stannade på en andraplats före trean från SMK Nyköping Mikael Jakobsson som hade Svenska Mästaren Patrik Hallberg från Haninge MK med sig i sin Volvo 740. SMK Nyköping avslutade sin Lövdans med logdans på Oppeby Säteris loge på kvällen för att fira av klubbens 90-åriga historia. Kanske det är därför det är nästan helt tyst från festdeltagarna dagen efter! Förutom hos Pontus som åkte hem till garaget direkt för att kunna vara så förberedd som möjligt inför Eskilstunas Finalsprint på lördag.

*

Hade någon sagt att det år 2024 med sviktande startfält överallt skulle behövas tillgripas gallring trots att man satt taket till 250 bilar, då hade man blivit utskrattad. Men just nu med cirka tre timmar kvar innan anmälan stänger, har Nässjö MK 246 anmälda till BRC-finalen ”Novemberskölden” den 2 november. Nu lär där inte komma in så många namn ytterligare att gallring behöver tillämpas. Skulle det ändå bli så att där tillkommer mer än fyra bilar, är jag nästan säker på att även dessa får köra. Det som speciellt gläder mig som värnar om gräsrötterna som trots allt är de som skapat och fortsatt skapar rally som folksport, är antalet anmälda med ”billigare” bilar. I Nässjö består mer än hälften av de anmälda förare som kör i klasser med otrimmade bilar.

Med första start klockan 10.15 för Ungdomsrally blir det säkert så att extraljus lär behövas för de med högst startnummer för de fem sträckorna. Blir också så att när första bil rullar i mål har fortfarande inte hela startfältet lämnat Brinellgymansiet… 

*

Idag är jag lite gnällig och det som stör mig är hur ”Rally” devalverats de senaste åren. När jag började i sporten så var kravet för att en tävling skulle få kallas rally, minst 50 mil totalt. 1972 fanns det i Sverige bara fem rallyn som klarade dessa krav, Bergslagsrallyt, Smålandsrallyt, Rally Bore, KAK-Rallyt och Jämtrallyt. Inte konstigt att vinnarna i ”SM i Rally”, Ingvar Carlsson i Grupp 1 och Anders Kulläng i Grupp 2 åtnjöt hög status. Bilden är från Värmland Runt 1971 och visar Stig Blomquist.

Foto: Tommy Svenson

De som inte fick lov att kalla sig rally hänvisades istället till ”T” som stod för ”Tillförlitlitighet” och då fanns det plötsligt betydligt fler tävlingstillfällen och nedanför detta fanns då OT-A och OT-B. Det förstnämnda på asfalt ibland även med insprängda grusbitar medan OT-B var en kortare variant av ”T-tävling”, ofta med ”vändsträckor”. Kommer vi till SS/SP-längden på en sådan så var dom ofta  längre än dagens DM-rallyn.  Nu är det dock annorlunda och en runda på en folkracebana med en slinga runt parkeringen, benämns därför numera samma sak, rally. Går man till Wikipedia och för att få en beskrivning av rally står det där att läsa, ”Rally kallas en motorsportstävling som omfattar en relativt lång sträcka. Rally körs på vägar, så kallade ”specialsträckor”, som är avstängda för annan trafik och där det gäller att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Mellan specialsträckorna kör man ”transportsträckor” där de allmänna trafikreglerna gäller. Till skillnad från biltävlingar på bana finns det, förutom förare, även en kartläsare med i bilen under rallytävlingar.”. Undrar hur många av dagens tävlingar som med bibehållen värdighet anser att man uppfyller ens en mycket bred syn på rally? (Jag varnade att jag var gnällig idag…)

*

Lyssnar på Sportradion och rapporten från fotbollskravallerna i Stockholm mellan Hammarby-Djurgården. Mitt ljusblå hjärta lider med hur illa det är ställa med sporten i huvudstaden, där matchen fortfarande är  avbruten efter två timmar. Tänker om motsvarande  hänt i Höljes, STCC eller Rally Sweden att polis i kravallutrustning kallats in, om det efter detta vore möjligt att motorsport överhuvdtaget skulle få utövas. Men som en kommentarer sa ”ett derby är ju viktigt, så matchen måste komma igång igen”. Suck…