Finns säkert många som tycker att kommande helgs ”rallymatch” i Chile, att det där är mest spännande hur det går i Rally1-klassen. Kopplar Thierry Neuville ännu hårdare grepp om VM-titeln eller griper Ott Tänak, Sebastien Ogier och Elfyn Evans sista halmstrået? Själv finner jag fajten i WRC2 mer intressant där Oliver Solberg har möjlighet att vinna det hela. Seger i Chile och saken är klar och då spelar det igen roll vad Sami Pajari gör i sin återstående tävling (han kör med Rally1-Yaris i Chile). Tre poäng skiljer och med bara 25 poäng kvar för de båda att köra om hjälper det inte hur Pajari än gör, seger för de båda i sin sista tävling innebär ändå skillnad på tre poäng. 

Rallyjournal har känt Oliver som för övrigt fyller 23 år idag, på pulsen. 

-Jag vet att seger betyder att jag är världsmästare, en sak att sägs så en helt annan att köra hem en seger i WRC2, förklarar Oliver. 

Medan Pajari avslutar på lurig japansk asfalt där han har en femte plats som bäst i WRC2 för två år sedan, så har Oliver bättre minne från Chile. 2023 blev det seger i WRC2 och sexa totalt, inte alls konstigt att hans omdöme om rallyt är enbart positivt.

– Ett verkligt coolt land och så är även rallyt. Fantastiska vägar och atmosfär för att inte tala om den ceremoniella starten, nog en av de bästa jag upplevt.

Han berättar att rallyt är olikt de europeiska med bitvis stenhårt underlag på sträckorna.

– Gör det svårt med däckval, där vi måste vara både försiktiga men också snabba…  

Målsättningen sticker han inte under stol med, seger och säkrad VM-titel.

– Hela året har mitt fokus varit att köra hem mästerskapet. Jag, Elliot (Edmondson), mina samarbetspartnernas och teamets har jobbat stenhårt för detta hela året. Nu är det dags att leverera! 

Senast Oliver körde med Skodan var i Rally Finland för åtta veckor sedan och så lång ”semester” visste han inte när han hade senast.

– Men det gör mig ännu mer taggad att åter få sätta mig i Skodan, det är här jag och Elliot hör hemma!

”Rally Chile BIOBÍO” drar igång på fredag med 19,7 kilometer långa ”SS1 Pulperia 1” svensk tid klockan 13.35. Sex sträckor första dagen med målgång klockan 21.32. Lördagen innehåller sex nya sträckor med ungefär sam tidsschema som under första dagen. Klockan 18.15 på söndag är det power stage och då är frågan om det finns anledning att hissa svenska flaggan i topp, hoppas gör man så klart…

*

Märks att 2024 håller på att avslutas då flera serier/cuper utanför SM är inne i sina slutskede. Finns även de som redan avslutat som till exempel VOC Mekonomen Rally och ”SverigeSerien” som körde årets sista tävling i samband med ”Västrallyt”. 

Här blev det jämnt värre och i slutändan fick det tas till hundradelar för att särskilja. Så behövdes dock inte i klassen A-B där värmlänningen Patrik Fredriksson körde taktiskt och slutade som sexa i finalen. Detta räckte för att ta tredje raka inteckningen i ”K2 i Skellefteås” vandringspris, vilket inenbär att det stannar hos Patrik för alltid. Senare på kvällens prisutdelning plockade han även hem högsta pris, fyra ”VOC by Speedline-fälgar” till ett värde av 9000 kronor. Tvåa i SverigeSerien slutade Magnus Westman, Hälsinge och  trea Säffles Fredrik Bergström. Vinnaren i Trollhättan, Tim Palmquist, Degerfors slutade femma i tabellen. Jämnare för C-förarna där en enda poäng skilde mellan vinnaren Felix Nordenfors, Trollhättan och Kullings Ville Larsson.  Nordenfors vann efter att han och Larsson gått i mål på samma tiondel men där hemmaföraren var snabbare på första sträckan. Med detta hamnade man på samma poäng och då blev det särskiljning med poäng på power stage där Nordenfors bankännedom fällde avgörandet. Han inte bara var snabbare än Ville utan piskade hela VOC-gänget. I Junior-klassen vann Linus Gustafsson Thor, Kullings före Leo Johansson, Haninge och Södra Sunnerbos Emil Karlsson som trea.

På prisutdelningen firades att cupen nu lagt sitt 35:e år till handlingarna. Ett digert prisbord där man i år även delade ut rena prispengar skingrades och ansvarige Roger Fransson blickar nu mot 2025. Här släpptes även nyheten om surdegen i klassen, extraljus. Ända sedan starten har endast konventionella halogenljus fått användas men från 2025 blir det fritt fram för ljusboxar med Xenon/LED.  Man må tycka vad man vill om klassen som Carleric Johansson startade och styrde med järnhand för 35 år sen, men det går inte att bortse från devisen på bildskärmen bakom Patrik Fredriksson/Linus Thorsson, ”Världsmästarklassen. 35 år som svenskt rallys ryggrad”. 

Att detta inte är gripet ur luften är Tom Kristenssons Junior-VM guld 2020 bevis på. Fem år tidigare vann Tom SverigeSerien…

*

I  norska ”Rally Hedemarken” avgjordes Volvo Euro  Cup efter att  tidigare besökt Sverige, Finland, Danmark och Tyskland med totalt sex tävlingshelger. 

När allt nu summeras står Vetlandas Robin Thörnberg som vinnare före Asarums David Pettersson. David hade en tung helg då hans Volvo-motor inte fungerade alls om han önskade så det blev till att kämpa för varje poäng, men där hade krävt ytterligare någon poäng för att gå förbi syskonen Thörnberg. Efter kraschen i Tyskland fick Gustav Johansson avstå tävling i Norge men slutade ändå trea. Helgens vinnare Arvid Larspers slutar fyra medan en av helgens kraschare, Valentin Mårtenson går in som femma. I C-klassen vann norrmannen Øystein Hansen i stor stil före Oliver Sundström och Ingvar Ivarsson. Bäst av VEC-åkarna i Hamar blev Håkan Lindh, Laxå som kör i Appendix K-klassen som han också vann totalt. En stabil seger minst sagt, 117 poäng före tvåan Martin Lindén. Trea blev Janne Blom, fyra Peter Johansson medan tappert kämpande skåningen Håkan Bercic (bilden) slutade femma.

I klassen för de äldre bilarna vann Håkan Holm före Ola Eklund och Lennart Landström.

*

Att ”guldet blev till brons” blev en bitter sanning för Tobias Brink som ledde STCC från premiären till första heat i finalen på Mantorp Park. En tung krasch där och allt förändrades och Tobias berättar själv vad som hände.  

”En av de värsta krascherna i min karriär – 150 km/h när jag lämnar banan och 20G när jag slår i räcket. Mör i hela kroppen men framförallt enormt besviken över att någon annan ser till att jag missar STCC-titeln, en titel som kändes ganska trygg innan start. 

Kommer ta ett tag att smälta, samtidigt som vi som team lyckats med något som inget annat team gjort i STCCs historia,  att ta alla pallplatser i förarmästerskapet. Hatten av till er alla”. 

* 

I morgon är det dags för service på motorbloggaren och när detta är avklarat väntar kusinträff på sambons sida, med andra ord vi ses på onsdag…