Då kom äntligen djävulshelgen till ett slut och vilket slut sedan med Tom Kristensson och Joakim Sjöberg som Junior-WRC-vinnare 2020. Att det är en minst sagt värdig vinnarduo är inget som går att diskutera, tre segrar av fyra möjliga är bevis nog. Dessutom hade man säkerligen även vunnit den fjärde, Rally Estonia då  #39 Ford Fiesta var i ledning när motorn packade ihop. Dessutom var man så snubblande nära att redan ifjol vinna då en förarglig punktering i Wales gjorde spanjoren Jan Solans till världsmästare med Tom och då Henrik Appelskog som tvåa.

Nu är detta historia och när Tom inför tv-tittare ”world wide” rullade in i mål och klättrade upp på taket under vrålskrik av glädje. Då blev det känslosamt både på Monza och så även hemma hos mig och hade lite svårt att både se och höra vad Tom sa i WRC-intervjun då öronen var täppta och ögonen täckta av glädjetårar. Men så mycket fattade jag åtminstone  att Tom tyckte att detta var ”f-n va gott”. Tom vann exakt hälften av de 14 körda sträckorna och faktiskt var han även snabbast på de två sista inne på Monza-banan där det egentligen bara handlade om att ta sig mål. Men där var Toms taktik solklar.

–Måste gasa som vanligt annars är risken stor att man fastnar i leran!

När Sami Pajari punkterade och Sesks träffade ett hus under lördagen var i praktiken tävlingen över och istället handlade allt om att bara överleva till söndaglunch. Toms största supporter och egentligen han som ligger bakom mycket av VM-segern är Christer ”Krabba” Håkansson som led som ett djur hemma i Hörby. Egentligen ville han varit på plats men då endaste en person tilläts per ekipage förut besättningen, överlät han denna till coach Mats Andersson. Under helgen hade ”Krabba” kontakt förutom Tom även med sin kollega hos konkurrenten Martins Sesks som då berättade.

– Tom ägde helgen, redan före start utstrålade han sådant självförtroende att resten av gänget blev ännu nervösare än vanligt. Han visade klart och tydligt att det var han som skulle bli världsmästare!

Med den nervositeten  blev det inte så överraskande överladd hos utmanarna Sesks och Pajari vilket slutade med de avåkningar som jag berättade om härovan. 

Nu var det en oerhört känslosam Krabba som delade en del av Toms kompisars glädje i eftermiddags. Känslosamt då detta varit vad både han och Tom satte upp som mål när man beslöt köra ”Opel Adam -Cup” 2016.

– Att nu se drömmen bli förverkligad är nästan för mycket, jag kan inte hålla tillbaka tårarna det är så fruktansvärt bra gjort, hulkade Krabba när jag frågade hur det kändes idag.

– Även om jag stöttat vad jag kunnat så är det ändå Tom själv som ska all kred för att han idag står där som världsmästare. Om bara folk anade vilket hästjobb han gjort under det är åren skulle dom bli lika tårögda som jag!

 Att sitta i tv-soffan och se en SMK Hörby-förare gå ut på power stage före världsmästaraspiranten Elfyn Evans/Scott Martin framkallade en stor tjock klump i halsen, så himla stort för en liten motorklubb mitt i Skåne. Att detta är det största som hänt i klubbens 60-åriga historia är sjävklart och dessutom är det även så att Tom mig veterligen även är förste världsmästare från Hörby någonsin i en individuell sport. Tidigare var bordtennispelaren Bo Persson ensam om att vinna VM-guld, men den medaljen togs i Lag-VM för snart 50 år sedan. Den 29-årig kundmottagaren är fostrad i  SMK Hörby och har alltid kört i klubbens röd/gul/blå-färger.

Helt naturligt var det en klart rörd ordförande Lars Servin som i eftermiddags samlade styrelsen och de närmaste av Toms kompisar inklusive mamma Ann-Christine och pappa Krister för att fira det historiska ögonblicket.

– Enda orden jag kan komma på är fantastiskt, otroligt och så himla bra, kommenterade Servin.

– Man ska ha klart för sig att Tom inte alls har haft samma förutsättningar och uppbackning som merparten av sina konkurrenter när han började det här internationella äventyret. Men tack vare en obeskrivlig järnvilja, stöttande kompisar och samarbetspartners står han där som världsmästare, helt otroligt!

Nu segrade Tom och Jocke på 83 poäng före Martins Sesks med 68 och Sami Pajari på 66 oc hat ha var god förstod alla som såg honom i SVT:sändningen och där ha summerade allt med.-Lyckligaste människan på jorden! 

Precis som när jag lyckats svälja ner klumpen i halsen och torkat bort tårarna börjar SVT:s sammandrag med superproffsiga Jonas Kruse och Maria Wallberg i studion. När så programmet inleds med Tom och Jocke och deras enastående bedrift i Monza var det bara att börja om med att svälja och torka. Att ”Expert-Kruse” var imponerad av insatsen under året gick inte att ta miste på och kan passa på att ge högsta betyg till både Maria och Jonas för deras insatser hemma i studion, mycket bra jobbat!

*

Att avsluta detta Corona-år med ett av de absolut tuffaste rallyna som någonsin körts i WRC känns på något vis ganska naturligt då allting i princip varit upp och nervänt. Jag måste säga att jag blev mycket imponera av hur bra Automobile Club Italia fick ihop paketet med så kort varsel, bara några veckors framförhållning . Håller med Jonas Kruse att jag gränser ACI Rally Monza som årligen återkommande i WRC-kalendern med sitt helt nya lite RS-lika koncept. Kanske som även Jonas menade, inte som final med vinterrisken, men mitt i sommaren och med fyllda läktare vore det en riktigt färgklick i serien. 

 Dramatik var på sitt sätt rallyt stora signum och där så klart Elfyn Evans avåkning och Thierry Neuvilles snäva spårval var två ingredienser i den soppan. Trots urusla väderförhållanden från start till mål bröt knappt 20 bilar och elva som kunde starta om av de 92 som startade. Däribland även det enda ekipaget i WRC-klassen med svensk flagga på bakrutan, Ole Christian Veiby och Jonas Andersson vars Hyundai behöver skickas på tvätt och strykning inför nästa rally.

*

Redan i början av året när Corona för de allra flesta bara var känt som en mexikansk ölsort varnade jag för Sebastien Ogier. Att han och Julien Ingrassia anslöt sig till Toyota Gazzo Racing för att avsluta sin karriär så där lite ”layback” var aldrig något jag trodde på. Istället menade jag att det blir som vanligt (OK, Ott Tänaks VM-titel i fjol var ett undantag) att dom andra försöker och försöker, vinner och bryter, vinner och bryter men till slut är det ändå Ogier/Ingrassia som står överst i VM-tabellen och jag fick rätt.

Självklart lider nog hela rallyvärlden till och med Ogier över sättet som Elfyn Evans förlorade kampen om VM-titeln, att i gångfart glida ner i diket måste vara värre än en rejäl avåkning som jag känner det. Nu blev det Ogier i topp före Evans med åtta poäng mindre. Trea slutade Ott Tänak, 17 bak den nu sjufaldige världsmästaren från Frankrike. Märkes-VM vanns med liten marginal av Hyundai före Toyota.

* 

I WRC2 lyckades inte Pontus Tidemand och Patrik Barth knyta ihop säcken utan får nöja sig med andra platsen bakom Mads Østberg/Torstein Eriksen. Ändå måste man ge svenskduon en stor eloge för hur man hanterat chansen hos Toksport WRT vilket resulterade i seger i Märkes-VM och en andra plats i förarklassen . Så klart ska även Mads och Torstein  hyllas som med fyra segrar tog segern till PH Sport och Citroën.

*

Att Oliver Solberg/Aaro Johnston skulle sluta fyra i sitt allra första år i WRC3 trodde jag knappast i vintras efter att man tappt viktiga poäng i Rally Sweden. Men Oliver bet ihop och där nu ERC-segern får sällskap av en perfekt genomförd VM-serie med en seger och en andra plats. Känns också ganska säkert att redan nästa år får paret utökade möjligheter på sin väg mot en WRC-styrning, för att den kommer är självklart!

Jari Huttunen, Hyundai vann klassen före Marco Bulacia Wilkinson och som trea starkt avslutande polacken Kajetan Kajetanowicz. I helgen däremot var det Andreas Mikkelsen/Anders Jaeger som vann med Oliver som tvåa.

*

Här sätter jag punkt för ACI Rally Monza då jag känner att det snurrar allt för mycket tankar i skallen och längst fram på den karusellen sitter Tom och Jocke. Jag hoppas ni har överseende en dag som denna med det största som hänt i klubben sedan jag löste mitt medlemskap i SMK Hörby för 53 år sedan. Förhoppningsvis kan jag samla tankarna lite bättre i morgon och då ge lite mer info från  helgen, men nu är det over and out från Monza.

*

Som jag redan berättat så är Toms J-WRC-kamrat Fabrizio Zaldivar och helgens tvåa redan klar för att köra WRC3 till nästa år. Den 19-årige paraguayanen ska då köra helt nya Hyundai i20 Rally2 i minst åtta deltävlingar och frågan var vem som skulle sätta sig i hans högerstol. Idag blev det officiellt att Dani Sordos nuvarande kartläsare Carlos del Barrio blir den som ska lotsa Zaldivar under 20221. Då kommer nästa fråga, vem ska överta platsen vid sidan av Sordo där del Bario suttit sedan säsongen 2018. Kan det bli comeback för Marc Marti som efter Sordo gjort många rallyn med olika chaufförer, bland annat J-WRC-vinnaren 2016 Nil Solans.

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se. Mobil : 0705-28 55 33