Även om Sebastien Ogier leder WRC efter tre körda tävlingar tycker han absolut inte att man ska kora en världsmästare efter bara detta om resten av säsongen ställs in. Han ställer upp på kravet från Yves Matton och Oliver Ciesla att minst sju tävlingar måste köras för att ge VM-status 2020.

Ogier menar att sju tävlingar är okej och hänvisar till att WRC innehöll ungefär lika många för 30 år sedan. Fortsatt hoppas han dock att WRC ska komma igång och inte behöva ställas in.

– För närvarande är det komplicerat att arrangera tävlingar men förhoppningsvis kan vi ut lite mer av säsongen!

*

Medan man i rallyleden börjar försöka öppna upp för tävlingar inom en ganska snar framtid (redan på lördag körs det publikfritt i Stenungsund) så är Dragracingolket mer pessimistiska. I dag meddelades att Dragracing-SM som skulle körts i mitten av juli ställs in. Den 17-19 juli skulle SHRA Sundsvall kört SM på Sundsvall Raceway. 

–  Oroliga förare och funktionärer har hört av sig och vi har därefter haft en dialog med SHRA Sundsvall för att lyssna av läget, säger Helene Rapp, ordförande i Dragracingutskottet.

Efter noga övervägande av inkommen information så tar utskottet nu alltså beslutet att även ställa in SM denna säsong.
– Att ställa in SM är ett mycket tungt beslut, Flera förare hade sett fram emot att få köra om SM tecknet i sina klasser denna sommar men vi står inför en konstig och allvarlig situation där Bilsportförbundet självfallet tar det ansvar vi kan för att bidra till att hålla nere smittspridningen.

Redan i förra veckan utlovades någon form av dokument från SBF där det utlovades klarare riktlinjer för hur all verksamhet i förbundet skulle hanteras den närmaste tiden. Något sådant har ännu inte synts till och för alla sommarens arrangörer blir det därför fortsatt ovisst om det går att köra någon tävling eller ej. Om jag säger att ett klargörande vore efterlängtat tror jag att jag får medhåll från alla, just ovissheten känns väldigt jobbig. Har sagt det förut, bättre att sätta ett datum för grönt ljus långt fram när förhoppningsvis viruset klingat av, än detta nästan dag för dag tillstånd… 

*

Nog en del som höjde på ögonbrynen när hårt Corona-drabbade Italien blev dom som som öppnar upp först i ERC-kalendern. Helgen den 24-26 juli körs premiären ”Rally di Roma Capitale” och nu har anmälan öppnat för tävlingen som är absolut yngst i ERC och där det ingick i EM-serien första gången 2017. Något annat som sticker ut är att Rom är en av två huvudstäder att stå som värd för en deltävling i EM. Den andra med samma status är Nicosia på Cypern där det ska köras rally 16-18 oktober.

Om jag inte är helt fel på det, så blev detta lite av Tom Kristenssons favorittävling på asfalt när han 2018 körde för Opel Motorsport i ERC Juniors U27. Bara Opel-kompisen och slutlige EM-segraren Martins Sesks var värre här än ”Hörby-pågen” och Henrik Appelskog. Efteråt summerade Tom med att andra platsen kändes som en seger efter stora strapatser.

– Ett mycket tufft rally med många utmaningar, och vi har verkligen kämpat hårt hela helgen. Tuffa sträckor och varmt, men fantastiskt stämning och publik, och att få köra en superspecial inne i Rom med storpublik var en häftig upplevelse.

Någon start där blir det inte i år, istället går säkerligen han och alla andra i WRC-världen och väntar på ett besked om Neste Rally Finland kan köras eller inte. Om allt går i lås blir detta deltävling två i J-WRC där Rally Sweden var först och som bekant med skånsk seger i junior-klassen.

*

1986 var ett märkesår för mig då jag den 1 oktober lämnade jobbet som pressfotograf på Mellersta Skåne för motsvarande tjänst på ägartidningen Kristianstadsbladet. Om detta var jag dock lyckligt ovetande när South Swedish Rally bjöd in till mediaträff någon dag före rallystarten den 15 maj. Minns inte kristallklart men jag tror att träffen var ute på P6:s f.d övningsområde vid Näsby, det som idag huserar Högskolan Kristianstad. Har dessutom väldigt grumligt minne av vilka som fanns på plats mer än Toyota Team Europes båda stjärnor Björn Waldegård och Lars-Erik Thorp. Däremot är jag helt säker på att deras motsvarigheter hos Ford, Stig Blomquist och Stig Andervang laddade upp på annan ort. Den duon var också betydligt mer favorittippade i den då helt nya Grupp B Ford RS200. Mot denna torde Björn och Lars-Eriks bakhjulsdrivna Toyota Celica Twincam Turbo stå sig slätt enligt expertisen även om denna också var en Grupp B-bil.

Så här långt var Toyota inte alls med på Grupp B-tåget med sina bilar utan 4WD och som istället mer lämpade sig för långdistansrallyn som Safari och Elfenbenskusten. Nästan direkt från Kenya till Kristianstad kom de båda där man gjort succé med Björn som segrare och Lars-Erik placeringen efter. Ute på Näsby spreds en viss besvikelse då Toyota-teamet dök upp i rätt tid men tråkigt nog utan några rallybilar. Pressen fick nöja sig med att snacka med de bägge stjärnorna och som alltid svarade världsmästaren från1979 vänligt och ödmjukt på de mer eller mindre korkade frågorna som ställdes. Dessutom gjorde ingen av de två som Sören Nilsson och tog ut den röda standard Toyota Celican ”for a spin”. Den fick istället enbart tjänstgöra som fotomodell när de båda stjärnorna lite motvilligt ställde upp på min lätt krystade armbrytningsbild.

Det här året var SSR 30 SS-mil långt och kunde räkna in 170 startande. Tre etapper, först ut var Österlen, på lördagen var det  norra Skåne, Småland och Blekinge för att avsluta med sex sträckor på söndagen kring Kristianstad. Skam att sägandes så minns jag inget speciellt från detta år om vad som hände ute på sträckorna. Dock minns jag att SS1 kördes på Näsbyfält bara ett stenkast från i dag hårt segregerade bostadsområdet Gamlegården.

Här var det en verklig publikfest med massor av folk och att det var Toyota-åkarna som vann ”Publikens pris” var helt uppenbart. En hästkraftstinn bakhjulsdriven Toyota med taggade Waldegård och Thorp expedierade enkelt de bägge 4WD-Fordarna framför storpubliken. Medan ”Walle och Thorpen åkte på ställ” så valde de bägge ”Stigarna” en lugnare och snabbare men mindre publikfriande körstil. Precis som experterna siat så vann Stig Blomquist/Bruno Berglund med Andervang/Ruud Oosterbaan som tvåa. Waldegård blev bäste Toyota-förare på tredje plats i par med Fred Gallagher. Trots en snabbrullning sista dagen lyckades Thorp och Bo Thorszelius bli sexa totalt.

Noterbart var att en finne som jag nästan helt glömt bort, Timo Heinonen slutade femma med en Audi quattro. Detta var sista året som det kördes med Grupp B-bilar i såväl SSR som i Rally-VM. Som en följd av en del allvarliga olyckor varav flera med dödlig utgång, beslöt FIA om Grupp B-stopp efter decembermånad. En påminnelse om sportens mest farofyllda period fick rallyvärlden bara veckan före starten i Kristianstad. Detta sedan Henri Toivonen och Sergio Cresto omkommit på Korsika efter att deras Lancia fattat eld efter krasch. För att hedra minnet hölls en tyst minut på Stora Torg före fredagens start. 

*

Fått en del förfrågningar om var Eric ”Svarta Masken ” Lindgrens spännande bok ”Det blev nog inte som tänkt” finns att köpa. Via förlaget ”litenupplaga,se” går det att köpa boken, men skynda på då den enbart är tryckt i  begränsad upplaga… 

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se Tommy Svensson