Denna intensiva rallyhelg inleddes på sämsta tänkbara sätt när tyska ADAC Sachsen Rallye drabbads av en dubbel tragedi efter att både en förare och kartläsare fått sätta livet till efter krasch på första sträckan. 48-årige Kai  Günther och hans rutinerade co-driver, Seb Walker 45 år körde av vägen bara en kort bit efter start på SS1. I hög fart träffade parets Renault Clio R3T  ett träd med förarsidan först. Vid kraschen omkom föraren troligen omedelbart medan räddningsresurser som var snabbt på plats, gav livsuppehållande behandling på Walker. Han transporterades sedan med helikopter till sjukhus där han dessvärre avled efter någon timme. 

Rallyt avbröts omedelbart efter att olyckan blivit känd och tävlingsledaren kallade samman de tävlande på serviceplatsen som där informerades om vad som hänt och att rallyt inte skulle återupptas. På plats i Zwikau för sin andra utlandsstart var SMK Hörbys Victor Hansen med kartläsare Victor Johansson, Ryd. Peugeot-paret hann aldrig hann starta sträcka ett innan man dirigerades om till andra sträckan vilken också blev den enda man fick köra innan rally stoppades.

– Vi förstod att något allvarligt inträffat när vi mötte flera ”medic-bilar” och såg ambulanshelikoptern på vår väg till tvåan, berättar en av händelsen naturligt omskakad Hansen.

Partiet på första sträckan där olyckan inträffade, hade han också en tämligen klar bild över efter att ha kört reken.

– Ett snabbt parti med bitvis dålig asfalt som gjorde att man troligen fick mycket slag.

Hur olyckan hade gått till visste Victor inte i detalj. Inte heller har några direkt fakta släppts från myndigheterna som nu undersöker olyckan.  Något som gör att tragedin griper tag i mig extra mycket är att Walker vid flera tillfälle åkt som kartläsare åt danske rallyprofilen Johnny Pedersen i hans BMW. På Facebook berättar Johnny med stor sorg att gårdagen var hans svartaste  dag på många år. ”Sebi” som Walker kallades hade inte bara varit Johnnys co-driver utan även en av hans allra bästa vänner. Johnny skriver.

– Jeg har svært ved at forstå at han er væk, denne glade, venlige og utrolig dygtige mand, som jeg var så heldig at kunne kalde min ven og var så heldig at køre rally med! RIP min ven.

För mig och jag tror att alla håller med, är det bara att konstatera att det inte alltid som rally är så kul, ibland är det helt enkelt enbart dj-ligt!

*

Utan att på något vis jämföra med det som hände i Tyskland så kan man även konstatera att även ERC Rally Liepaja fick en ur svensk synvinkel, väldigt trist inledning. En bit in på första sträckan tog rallyt slut åtminstone för dagen, för Opel Motorsports Elias Lundberg/Daniel Arhusiander. Elias berättar vad som hände.

– Ville inte lägga ner hjulet för mycket i en h2a på asfalt med resultat att vi tappade bakändan i lösgruset som högg i gräskanten. Detta resulterade i någon slags saltomortal som skadade hjulupphängningen både bak och fram!

Det enda glädjande i detta är att man starar om på söndag.

Efter tre av dagens fem sträckor är det hemmaföraren Ken Torn som leder Elias klass ERC3 Juniors efter att Sindre Furuseth/Jim Hjerpe drabbades av punktering med tre kilometer kvar av sträcka två. Här försvann över tio sekunder och inför sträcka fyra, har man nu 6,6 upp till Torn i en Fiesta R2. På fjärde plats återfinns nästa norrman Steve Røkland/Maurius Fuglerud som även de hade bekymmer på andra sträckan. Dock inte värre än att man var sträcksnabbyst.

– Körde på en stor sten, mem förhoppningsvis är inget skadat, berättade Sindre vid målet.

I totalen är det Oliver Solberg/Aaron Johnston som imponerar och inte visar någon som helst respekt mot övriga mer rutinerade ERC-förare.  Att hålla ”The Russian Rocket” Alexey Lukyanuk bakom sig är inget annat en bragd av unge Oliver. På sträcka tre gjorde han dock ett litet misstag, snurrade och tappade sex sekunder till Lukyanuks C3 R5 men håller ändå en ledning på 3,8 sekunder. Hemmahoppet Martins Sesks blir allt mer hemtam i nya Skoda Fabia R5 och ligger stabil trea drygt åtta sekunder efter.  Bäste nordbo efter Solberg är Eyvind Brynildsen på nionde plats med lite mer än minuten upp till ”Cirkle K-Polon”.

Mattias Adielsson/Andreas Johansson hade inledningsvis problem både med grepp och noter. När detta rättades till sträcka två var det istället pop off-ventilen som krånglade berättar Mattias och tillägger.

– Vi har problem med lösgrus när vi går ut så tidigt fältet som vi gör (Mattias startar som bil sju, min anm.)  men nu får vi se om det är bättre på andra ”loopen”. 

Lite grann i skymundan så kör även f.d APRC-åkaren Robert Blomberg från Trollhättan i Liepaja med Ida Bood vid sin sida i Skoda R5:an. Håller en total 17:e plats efter tre sträckor. I den delen av rallyt som enbart gäller Lettiska Mästerskapet toppar Adam Westlund/Joakim Sjöberg klasen LRC3. Med e halv minut tillgodo till Peugeot-kompisen Hernandez.

’

I SM RIIHIMÄKI-RALLI är det en het duell mellan ned bägge WRC-åkarna Takmoto Katsuta, Toyota i en tre sekunders ledning före Jari Huttunen, Hyundai och detta efter sex sträckor. Med tre sträckor kvar att köra så har trean erkänna snabbe R5-föraren Juha Salo 1.20,0 att köra in om han vill stå som vinnare i detta ”SM-Ralli”. Svensktalande talangen Emil Lindholm kom inte så långt med nya R5 Polon. Redan efter sträcka ett fick han ge upp med ”Tekninen vika”. Utan att kunna finska förstår jag ändå att något klyddade med bilen…

*

Lovade i går att inte ”plåga er” med någon Motorbloggen idag men med tragedin i Zwikau i skallen kände jag behov av att ”skriva av mig lite”. Avslutar dagen med lite bonusmaterial i form av Motorkrönikan i denna månads nummer av Kristianstad Open. Håll till godo: Häromdagen förkunnade en ”reseexpert” med utpräglad Stockholmsdialekt, att nu kan man äntligen bilsemestra med rent samvete. Experten syftade på den explosion som elbilarna nu svarade för bland svenska nybilsköpare. Explosion är kanske inte rätt ord, mer likt en Kinapuff då det enligt Bilsweden i april såldes runt 30 000 bensin/dieselbilar mot 1 300 eldrivna.

Nåväl budskapet var solklart, att med elbil var det så mycket enklare att undkomma ”flygskammen” över att ta familjen med på en charterresa. Eller det allra senaste, ”färjeskam” då det också visat sig att även fartygen skitar ner.  Därmed återstod bara cykel, elbil eller tåg för den som vill semestra med enligt Greta godkänt transportmedel. Samtidigt förutsåg ”experten” att campingsemester skulle bli ännu populärare bland svenskar. Men hallå, hur fixar man campingsemester genom att ta tåget? Har inget som helst minne av att jag i någon stad med järnvägsspår sett att centralstationen haft en campingplats som närmaste granne. Om det mot förmodan ändå skulle finnas en sådan plats, hur tar man med sig husvagn på tåget eller ens ett tält med erforderlig campingutrustning för en familj på fyra personer? Frågetecknen är många, men bor man i Hammarby Sjöstad är väl allt sådant enkelt att fixa.

Elbil som tar dig rätt ut i det gröna låter bättre. Men fortfarande är det ett litet problem med camping om du tänkt dra med husvagn bakefter. De allra flesta elbilar är nämligen inte godkända för att ha dragkrok, och för de få som har krok försämras räckvidden betydligt med husvagn tillkopplad. Bäst på att fixa detta är norrmännens stora favorit och enligt ekonomiexpereter snart konkursfärdiga Tesla. Till saken hör då att du först ska pröjsa 989 000 kronor (plus dragkrokspaket för 8 000) för att kunna parkera den nya statusprylen på din eluttagsförsedda garageuppfart.

Men, påpekas det, man kan ju faktiskt bo på hotell eller B&B, då funkar ju elbil alldeles perfekt. Absolut, bara du hittar boende inom rimligt avstånd mellan varandra. Räckvidden för elbilar som ”vanligt folk” har råd med, jag snackar då om bilar runt 300 000 kronor är ganska kort om man jämför med vanlig bil. För den ekonomiskt överkomliga batteridrivna ”Svensson-bilen” ligger maxavståndet mellan nödvändiga och timslånga laddningar på runt 20-25 mil. Det påminner lite om krigsårens gengasbilar där man också fick stanna med jämna mellanrum och fylla på kol. Det gäller alltså att inte ha bråttom, men å andra sidan är det ju semester detta handlar om.

Nej, jag måste säga att jag är skeptisk till reseexpertens prognos om att elbilarna kommer att revolutionera våra semestervanor. För mig känns det som att där finns allt för många praktiska hinder på vägen mellan hemmet och campingplatsen om man ska ”do it the Greta way”. Bäst är nog ändå cykel och då finns den enligt  lundensiska miljöprofilen Karin Svensson Smith fantastiska uppfinningen, en lådcykel. Här trampas det miljövänligt samtidigt som tält, sovsäckar, spritkök och annat som tillhör campinglivets nödtorft ryms i lådan mellan de båda framhjulen. Här finns inget som kan störa ett miljösamvete, tvärtom får man massor av frisk luft, motion och möjligheten att se omgivningarna i lugnt makligt tempo.

När jag nu sitter och funderar på olika alternativ för miljöombyte hittar jag dock inget som tilltalar mig. Elbil? Nej tack, jag är helt nöjd med min diesel-Skoda. Tåg går också bort eftersom jag inte har de appar i min mobil som krävs för att köpa biljett. Dessutom vet man heller aldrig riktigt säkert när och om tåget går dit man vill åka. Vad gäller lådcykel så slutade detta vara ett alternativ när jag i början av 1960-talet körde ut kaffe och wienerbröd till fikasugna Hörbybor med  hjälp av Henrys Condis ”trehjulacykel”.

Känns faktiskt som att det enda vettiga är att bli kvar hemma i trädgården. Slappa i solstolen och kanske läska sig med öl eller en ”GT” och samtidigt försöka glömma hur törstsläckarna en gång transporterats till affären. Till sist vill jag till hösten ändå kunna konstatera, ”vi hade i alla fall tur med vädret”!