Då skänker portugisen Bruno Magalhaes mer eller mindre bort ERC-guldet till Alexey Lukyanuk när han i dag förklarat att han saknar budget för återstoden av säsongen. Inför helgens Rally Poland skiljer 35 poäng upp till ”The Russian Rocket” vilket inte alls vore ointagligt. Men nu ställer Magalhaes alltså in sin R5-Skoda garaget och stänger porten för 2018. Trean i mästerskapet Norbert Herczig är så långt efter att han inte kan komma i kapp även om han skulle vinan de två återstående tävlingarna samtidigt som ryssen bryter. Nu är det inget EM-guld som är oförtjänt då Lukyanuk vunnit tre av de sex deltävlingarna vilket portugisen skriver under på.

– Helt ärligt, Alexey är  den rättmätige vinnaren och har hela året visat att han är snabbaste föraren!

Även om kassan är tom hos ERC-tvåan just nu ger han inte upp hoppet om ERC-guld och kommer igen 2019.

*

Måste återkomma till gårdagen och Junior-WRC där Emil Bergkvist tog hand om världsmästartiteln. Har fått ett par mail som dock menar att Emil inte var snabbast i serien, utan istället var den förare med mest tur. Detta skulle enligt mailskrivarna vara anledningen till att han kör i WRC2 till nästa år. Jag håller absolut inte med och när man kollar in statistiken visar det sig att Emil vunnit flest sträcksegrar av alla i J-WRC, totalt 32 stycken (tre är delade). Detta medan VM-tvåan Dennis Rådström var snabbast på 12 sträcko plus några delade. Den som var närmast Emil vad gäller sträcksegrar var Rally Finland-vinnaren Ken Torn som fick hop 21 sträckvinster. Detta tycker jag bevisar att Emil absolut är en värdig vinnare även om jag tycker synd om Dennis som så att säga föll på mållinjen. I slutställningen skiljer 18 poäng mellan svenskarna. Så klart var det en jublande glad Emil som nu tog titeln och för första gången i årets serie med Patrik Barth vid notblocket. 

– Det är helt underbart! 

– Jag vet knappt vad man ska säga, har inga ord. Det är så himla skönt, vi har kämpat så länge för detta. Äntligen, utbrast Emil efteråt och fortsätter.

– Det är en dröm som går i uppfyllelse att få vinna VM. Det är inte många som får bli det, detta är ett minne för livet.

Torsåker-föraren avslöjar också hur nervös han var mot slutet, som bekant var inte vägarna av denna världen.

– De sista sträckorna var hemska när man insåg att det kunde gå vägen. Man hörde varenda ljud i bilen och trodde att den skulle gå sönder närsomhelst. Men den höll!

Priset för segern är full säsong i WRC2 med en egen ny Ford Fiesta R5 levererad direkt från M-Sport. Till detta kommer så fria däck från Pirelli och fritt bränsle från Panta. Ett pris som totalt torde innebära ett värde på 2-3 miljoner…

Emil passar även på att tacka mannen bakom detta att han fick den här trots allt ganska otippade chansen att köra J-WRC, greken med WRC-ambition, Jourdan Serderidis. Men det finns fler bakom framgången menar Emil.

– Vill tacka alla som gjort detta möjligt och där Lasse Pettersson varit väldigt viktig plus en massa andra personer som finns med och hjälper oss. 

Under säsongen har han haft en liten nackdel med att behövt byta kartläsare tre gånger. Först åkte Ola Floene sedan hoppade Joakim Sjöberg in och så i finalen, Barth.

– Vill tacka alla tre, avslutar Emil.

*

Just detta innebar att det ändå blev ett guld i den Rådströmska Fiestan och det var co-driver Johan Johansson som svarade för detta medan chaufför Rådström fick nöja sig med silver. Förare och kartläsare plockar individuella poäng i var sitt separat mästerskap och då blir Johan världsmästare.

– Det känns konstigt att jag är världsmästare men Dennis är tvåa. Men detta är en dröm som gått i uppfyllelse. Jag har alltid drömt om att få åka VM och att nu vara världsmästare är sjukt häftigt, säger Johan.

Hur framtiden ser ut vill inte Dennis och Johan avslöja men att dom vill fortsätta på den inslagna vägen och köra ihop, är helt klart.

– Vi har något på gång tillsammans och vi funkar väldigt bra ihop, avslutar Johan.

*

Som jag antydde redan i fredags så var jag hundra procent säker på seger för Johan Kristoffersson i Riga. Han infriade mina förväntningar och tog sin åttonde raka seger i World RX. Även om det rent teoretiskt finns en chans att Mattias Ekström och Andreas Bakkerud skulle kunna gå förbi, så är det ungefär lika troligt som att Annie Lööf och Jimmie Åkesson åker på semester ihop. Johan är helt enkelt för bra för dom andra och när dessutom hans Polo Supercar likaså är överlägsen, då är det enbart jakten på silver och brons-medaljerna som är spännande. 

Segern grundades av ”Mr 100 procent” med ännu en perfekt start som sedan gav  en behaglig resa fram till den sjuttonde VM-segern i karriären. 

– Vi gjorde några små ändringar mellan semi och final och bilen blev ännu bättre och fick en riktigt bra start, kände mig bekväm med att trycka på, berättar Johan.

– Jag måste verkligen tacka teamet för arbetet med att förbättra starterna. Det var dom som gjorde den här segern möjlig.

Nu drar World RX till USA och då har Johan 73 poäng tillgodo på Ekström. Bakkerud är sedan bara två poäng efter. Efter honom följer så Sebastien Loeb och Petter Solberg som alla är med i fajten om de två sista medaljerna.

*

Medan World RX har tre tävlingar kvar att köra är det slutåkt för Euro RX i och med Lettland. Här var Reinis Nitiss i princip klar mästare reda före med det var tuffare om silver och brons mellan Anton Marklund och Cyril Raymond. Till slut var det ändå Boliden-föraren som fick silvermedaljen hängd runt halsen.

– Känns otroligt skönt, vi kom hit och tar fem poäng mer än Cyril, vilket räckte för att ta honom, konstaterande en glad Marklund som ville tacka sitt team för silvret.

– Teamet har verkligen jobbat stenhårt med utvecklingen och lagt ner enormt mycket tid på bilen och är så otroligt tacksam för både deras stöd, våra samarbetspartners och alla andra som ställt upp och hjälpt mig till silvret!

För skånska Magda Andersson var det en tung helg i Riga, bäst lyckades hon i Q2 med en 15:e plats. Totalt slutade hon på 26:e plats i EM-tabellen av de 37 som tagit poäng.

*

Stenhårt var det i helgens ”Tossebergaracet” där till slut ändå Stenungsunds Bjarne Rutgersson/Patrik Cederberg tog sin Ford Escort till seger för andra året i rad. Hårt motstånd bjöd till att början med Mats Myrsell/Björn Wessel men som efter två åk och i ledning fick ge upp. En drivaxel brast på hans Porsche 997 GT3 och det var till att rulla åt sidan.

Istället klev Holm Jacob Matheson/Dag Henning Nielsen fram med sin historiska Escort RS 1600, vann klassen och blev tvåa totalt efter Rutgersson. För övrigt norrmannens 21:a start i backen där det blivit 13 segrar genom åren. I backen kördes även crosskart och här tog Per Björnsson sitt åttonde SM-guld. Tack för bilderna Lollo!

*

I går fick jag ett mail från Nils-Inge ”Nilsa” Karlsson, som skrev:

”Hej Tommy! Nu har du ett spännande ämne att analysera i bloggen. 3 x Karlsson alla i 940 Grupp H bilar var vinnare under lördagen. Simon Karlsson (bilden) i SSRC Mästarmötet, Emil Karlsson i Prido Varvloppet Vara (Supercupen) och Niklas Karlsson i Malmjärn Runt. Blir kul att höra din analys!”

Behövs ingen närmare analys, alla tre körde snabbare än dom andra. Plus kanske en teori kan vara, att det saknades potenta Oplar i alla tre tävlingarna…