Verkar som att WRC-promotorn med Oliver Ciesla i spetsen försöker genomdriva förslaget med att framöver göra tävlingarna till ”two-days event”. Förslaget samkörs med ambitionen att utöka VM-kalendern från dagens 13 tävlingar till 16 stycken.
Nya länder som är tänkbara värdländer är som jag redan skrivit Chile, Japan och Kroatien. Säkert vill också Polen återta den plats i kalendern man haft åren 2013-17 men som nu gått till Turkiet, mest på grund av bristande säkerhet. Ser fortfarande den polska brandbilen framför mig som trotsade funktionären och körde in på en pågående specialsträcka, dessutom mot färdriktningen. Inget bra…
Nu är detta inget nytt med 16 deltävlingar så var faktiskt fallet under perioden 2004 till 2007. Då var det ekonomin som krävde att antalet tävlingar minskades ner och som en direkt följd av teamens önskemål. Tanken att köra 16 tävlingar innebär att det måste sparas pengar någonstans. Att bara tävla i två dagar istället för tre innebär automatiskt lägre kostnader, bara hotellkostnaderna minskar med två veckor.
Det har inte vad jag vet pratats om hur långa i mil man tänker sig tävlingarna från 2019 om förslaget nu blir verklighet. Längden 30 mil SS har jag sett någonstans men hur man ska få ihop detta med bara två dagar har jag svårt att förstå. Vill Ciesla dessutom behålla dagens upplägg med power stage och målgång runt 12.00 CET blir det ännu tajtare. Dessutom ville väl teamen både ha längre och tätare serviceuppehåll för att ge publiken chansen att komma nära ”the action”. För mig känns det som att där finns en hel del frågetecken att räta ut innan ”sprint-VM” kan börja.
Nu är det inte bara Ciesla, Tommi Mäkinen och några få andra som är positiva. Även vissa arrangörer skulle bli glada om man bara körde i två dagar menar Ciesla som dock inte vill namnge någon sådan ”glad arrangör”. Blir intressant at se om något definitivt besked i saken kommer när WRC 2018 presenteras på den stora motormässan i Birmingham, Autosport International 11-14 januari.

*
Brukar lite på skoj och lite på allvar hävda, att när det kommer till att förnya regelverket i rally går inte detta efter som dåvarande bilsportbibeln från ”SBF Råd & Regler 1968” fortfarande gäller.
Samtidigt som det står klart att det blir allt svårare att få funktionärer till rallyskogen finns där ett stort motstånd till att förenkla till exempel tidtagningen. I dag finns det system med transpondrar som lätt kunnat halverat antalet personer i start och mål. Detta är dock inget som anammas av sporten som istället vill uppfinna hjulet igen genom att själva fundera ut tekniska lösningar. Något som verkligen går långsamt och plockar man bort fotocellen och datorn i starten, så skulle en funktionär utbildad på sextiotalet direkt känna sig hemma.
Läser på norska ”Parc Ferme” att snacket är ungefär samma i vårt västra grannland och där man upplever ”minutfel” på sträckorna som allt för vanligt. Tydligen förekom detta även i Romjulsrallyt och nu önskas att förbättra kvaliteten på tidtagningen. Då nämns både transpondrar och GPS-lösningar.
Eyvind Brynildsen är inne på detta och säger i artikeln att han är säker på att alla tävlande skulle vara beredda att betala ”noen hundrelapper ved innkjøp”. Steve Røklands pappa Jan är inne på samma linje och menar att system som finns internationellt inte bara skulle ge säkrare tidtagning utan även spara in funktionärer.
Norska Bilsportförbundet är dock inte lika säker på att systemen fungerar i rally. NBF bekymrar sig för att tekniken inte fungerar i skogen och att ha cirkulerande flygplan som i WRC finns det inte ekonomi för.
Nu menar Brynildsen & Co att man borde se mer positivt på saken och menar att det verkligen borde försökas hitta lösningar. Han tycker det är konstigt att det går att lösa i andra länder men inte i Norge (eller Sverige, min anmärkning). Helt kört verkar det ändå inte vara då norska RU förklarat att frågan finns på listan över saker som prioriteras 2018. Kanske kan ett samarbete mellan SBF och NBF i frågan vara fruktbart. Vet redan att danskarna ligger längre fram i den här saken…

*
I helgen tillkom ett snabbt namn i Rally Sweden Historic finnen Antero Laine som slutade 13:e i fjor med sin Audi quattro. 59-åringen har kört rally sedan början av 70-talet och allra först med Saab medan mitt starkaste minne av Laine ändå är när han började köra med i mina ögon hemska Fiat Ritmo Abarth. Han avslutade första delen av karriären 1994 med Toyota GT 4 och gjorde comeback med Audi 2015 och är nu 39:e namn i listan.